Nu ska ni få höra om min mormor, min fina söta mormor som överlevt så mycket. Hon har sen jag var liten varit den i släkten jag tyckt om, för dom som inte känner mig så har min släkt inte de starkaste banden. Men henne har jag alltid tyckt om, alltid velat träffa. 

 

För några år sedan blev hon sjuk, utöver allt så har hon haft hjärtfel nästan hela livet, och för några år sedan fick hon problem med ryggen hon fick något som kallas diskbråck och det gör att hon knappt kan gå, hon kan inte sova i mer än 3 timmar per natt och hon kan inte sitta för länge för då kommer hon inte upp igen. Sen fick hon problem med lungorna, den ena lungan kollapsade nästan helt. Hon skulle få operera ryggen men hennes hjärta är för svagt så opererar hon så är det större chans att hon inte klarar sig än att hon vaknar upp igen efteråt så operation är inte heller ngt alternativ.

 

Ett tag satt hon här hemma, och sa att hon gett upp, hon ville inte leva längre. Jag menar, vad svarar man? Min fina mormor som aldrig gjort någonting dumt, hon har tagit in hemlösa djur som behövt någonstans att bo, hon lägger ut mat till fåglar/rådjur/harar, hon är min mormor. 

Och utöver allt dethär fick hon fel medicin för lungor och hjärta så ett tag trodde dom att det var cancer och hon höll på att dö ännu mera, pga hon fick fel medicin av läkarna.