Carola.

I lördags var en utav de mäktigaste kvällarna i mitt liv. I stort sett alla jag känner tycker att jag är en stor tönt pga dethär men screw you. Jag åkte till uppsala och fick för tredje (de andra gångerna var jag liten) gången se Carola live. Så jävla bra att det inte ens går att beskriva. Varje minut var så mäktig och underbar och jag skulle kunnat setat där i flera timmar. 

När hon sjungit klart så fick vi gå fram till scenen och vänta på henne, där jag fick en tröja signerad av henne, jag fick ett kort tillsammans med henne och jag fick en kram av henne. Är helt starstrucked fortfarande, hon är en sån otrolig människa med sån extremt stor empati för allting och hon är någon man kan se upp till. Så storhjärtad och samtidigt en så stor talang. Älskat henne sen jag var liten och kommer göra det livet ut. Jag fick en kram av självaste Carola. Nog för att jag gjorde misstaget att inte fixa mig innan jag åkte dit men bara tanken av att detta hände mig gör upp för att jag var ful. Så extremt tacksam för den kvinnan. 

 

Jag bor i nordNorge och har som mål att ta de ultimata naturbilderna. För att försörja mig tills jag slår igenom så har jag börjat jobba som assistent till en ung, autistisk, hyperaktiv man. En av de första passen så lyssnade vi till Jussi Björlings "Oh Helga Natt". Som vanligt ville han rusa iväg till nästa aktivitet efter halva låten.
Men jag fick honom att vänta lite och så spelade jag Carolas version.
Killen blev helt stilla. Då och då tittade han på mig med tårar i ögonen. (...och jag får tårar i ögonen nu när jag skriver detta).
Jag glömmer det aldrig. Vi är alltid två som jobbar med den här grabben och min medarbetare var förbluffad för det här hade aldrig hänt förut.
Helig Ande touchade oss alla via Carola.